Nu är jag tillbaks igen från vackra Prag där både syrener och kastanjer nästan hade blommat över. Gott öl har vi druckit och mycket intressant och vackert har vi sett. Vi har också gått långa stadsvandringar så fötterna nästan domnat av tillsammans med vår duktige tjeckiske guide Maurice som talade utmärkt svenska och jag har fotat 360 bilder. Kanske skulle man behöva ett par dagar till i staden för att också hinna med även det där inte helt självklara.  

Högst upp i bild tronar Prags domkyrka, St. Vituskatedralen som invigdes år 1929 efter nära 600 års byggande.




I Prag ska det finnas minst 500 tinnar, torn och spiror.


På Karlsbron.


Det medeltida astronomiska uret.


I skymmningen


När det mörknat är många broar och byggnader vackert upplysta,




Någon som vet? Pagodträd kanske?


Vi tog en båttur med lunch på Moldau.


På väg hem genom Östra Tyskland.

Hej imorgon åker jag till Prag, men är hemma på söndag igen. Är det någon som har ett senkommet tips om Prag så dela gärna med dig här. Jag får säkert en och annan rapport från Christer under veckan om bloggen. 


Foto: easyprague.cz

Jag sitter här, en riktig grå marseftermiddag och drömmer om Mexicos värme, vita stränder, goda drinkar och härliga musik. När vi var där förra vintern var det show på hotellet varje kväll. Två gånger lyckades vi höra Mariachiorkestern, som var riktigt bra. Sångaren var gravallvarlig hela tiden och att han tog sin uppgift att underhålla oss turister på fullaste allvar var inte att tveka på. Tyvärr lyckades vi aldrig köpa med oss deras skiva. Här är dom i allafall i sina fina charrokläder.

Ja enligt Dr Beach eller Stephen Leatherman som han egentligen heter så är Caladesi State Island Park i Florida den bästa stranden i USA just nu. Våra vänner Camilla och Martin är just nu i Florida och firar Camillas 40:års-dag. Innan dom åkte mailade jag listan, tre av stränderna på tio i topp-listan låg ju ändå i Florida.

Häromdagen fick jag ett SMS som berättade att dom var på väg till Caladesi State Island Park. Det ska bli jättespännande att höra om stranden verkligen är så fantastisk som jag tror att den är.

  

Efter 8 dagars resa är vi nu hemma igen. Vi har haft det bra och sett en hel del nytt och annat vi sett förut, shoppat lite  och ätit och druckit gott.

I Normandie besökte vi både den lilla söta staden Honfleur (den var faktiskt mindre än jag mindes den.) och tillbringade en hel dag i 2:a världskrigets tecken och besökte både D-daymuseet, Pont du Hoc och den amerikanska krigskyrkogården där gravstenarna stod i snörrätta rader. Det är svårt att förstå att så mycket hemskt har hänt på den här vackra kuststräckan. Med Martin som support tog jag ett iskallt dopp på Omaha beach kl 8 på morgonen, en sådan strand måste ju helt enkelt badas på :-)
 
I Paris bodde vi i nordöst med destination Port de Pantin och tog den varma, klibbiga men snabba tunnelbanan in till centrum. Jag tror aldrig vi väntade mer än 3 minuter på någon vagn, det hade varit något för spårvägen i Göteborg det att ta efter ;-)

Det är tredje gången jag besöker Paris och jag måste tyvärr erkänna att detta aldrig kommer bli mitt hjärtas stad. Visst är det vackert med alla gamla byggnader och allt det underbara franska, men det är också hiskeligt dyrt, långa avstånd, fruktansvärd trafik och ingen bra shopping i mina ögon. En kväll var vi dock i Montmartre som verkligen var gulligt, kullrigt och pittoreskt och åt en jättegod middag till helt ok pris.

Vi lyckades under vår ändå ganska korta vistelse i Paris också hitta en Japansk favvorestaurang som drevs av trevliga kineser :-) hemma i vår egen stadsdel Pantin. Underbar sushi och kycklingköttbullespetten var outstanding.      

Paris Katakomber tyckte vi nog alla var ganska spännande och lite småläskigt.  130 trappsteg ner under jord och sedan 2 kilometer i trånga gångar. Från början var detta gruvgångar men man beslöt 1786 att flytta skelett från kyrkogårdarna ner i gångarna på grund av sjukdomar som härjade. Här vilar 6 miljoner franska skelett staplade i perfekta rader. "Arrête, c'est ici l'empire de la mort"  Stopp, det här är dödens rike står det över ingången till benkammaren. Tunnelsystemet är totalt 30 mil långt och bara en väldigt liten del är öppen för allmänheten. Sedan 1955 är det straffbart att besöka katakomberna utan guide men det ska tydligen finnas flera hemliga ingångar och motståndsrörelsen anänvde sig bla. av dem under kriget. 

På vägen hem mellanlandade vi i Hamburg och se där, äntligen lite möjligheter till shopping. Jag hade absolut kunnat stanna en dag extra och shoppat lite till om reskassan hade tillåtet. men det blev iallafall en Espritklänning och 2 Margretheskålar till ett väldigt bra pris.

Mer förvirrad en vanligt åkte jag från min kamera hemma så jag har fått hålla tillgodo med C:s lilla fickkamera som är helt värdelös och dessutom hade vi ingen laddare till den så den räckte inte riktigt hela vägen. Kanske kommer jag komplettera bilderna när jag får tillgång till Martin och Camillas bilder senare.

  
Vid Pont du Hoc.



Bombhålen fanns överallt.
 


Omaha beach




Världens mest besökta turistattraktion. 

 

Nu loggar jag ut en vecka för att ta en liten semestertripp ner till Frankrike, det är bokat några nätter i Paris och en bit av Normandie och Bretagne skall väl hinnas med också.  Ha det gott alla så syns vi om en vecka.



Foto : bokasmart.se

I onsdags lämnade vi staden för att ta oss upp i bergen och njuta av ginsten och vallmon som just nu blommar för fullt.. Hela familjen med Pappas kusin som chaufför i en minibuss. Underbart väder hade vi också.

 DN:s läsare har utsett Tulum till världens bästa strand  Lite kul när man precis kommer därifrån.
Visst ligger den spektakulärt med Mayaruinerna i bakgrunden, men jag tycker nog den var lite väl pluttig och lite för full med folk för att jag skulle rösta fram den som världens bästa strand.

Vinnare i DN:s tävling är Linnea Hanning. Hon skickade in den motivering som fick DN:s reseredaktion att mest längta dit.

Här är hennes motivering:

"Den vackraste stranden i världen ligger på Yucatanhalvön i Mexico. Det finns flera att välja på längs den spektakulära kuststräckan som vetter mot Karibiska havet, men min absoluta favorit är Tulum, några mil söder om de mer välkända turistorterna Cancun och Playa del Carmen. Ovanför stranden tornar en av mayaindianernas otroliga slott, idag i ruiner, upp sig. Tulum var ett av de ställen där spanjorerna steg iland 1518. Och jag kan inte klandra dem. Sanden är som vitt socker mellan tårna, vattnet är turkost och blandningen mellan naturen och platsens historia gör att man aldrig tröttnar på stranden i Tulum. Själv kom jag dit 479 år efter spanjorerna och jag fortsätter att återvända..."

Källa : DN

Här kommer ytterligare ett foto jag tog i Tulum.

 




Min bästa badplats, ja jag säger badplast för jag är igentligen mer av en klippbadare, den ligger
på Amorgos. C och jag båtluffade 2006 och besökte då ön.
Amorgos är en fantastisk ö som jag hoppas att ni någon gång får möjlighet att besöka om ni
inte redan varit där. I så fall förstår ni nog vad jag pratar om.
När jag la upp planen för resan hade jag stor hjälp av den helt oumbärliga sidan  Kalimera  



Vårt klippbad på Amorgos.





Klostret Panagia Chosoviotissa





Vid Aiga Anna. Här spelades scener till filmen Det stora blå in. Runtom här vet jag att det är många
Greklandsfantaster som har sina favoritbad.





Stranden Mouros. I mitt tycke den bästa stranden på Amorgos.





Blomsterprakt på Amorgos.








Det stora Blå.

Ifall någon undrar vad jag har pysslat med de två senaste veckorna så kommer här en snabbresumé.

Jag har klättrat upp och nerför pyramider i Coba, strövat bland dem i Tulum och i Chichén Itzá, skådat El Castillo ett av världens sju underverk, lärt mig en massa nytt om den spännande Mayakulturen, varit hemma hos Vincente och ätit hembakade majstortillas, besökt den helt fantastiska stranden Akiin utanför Tulum, varit på Xcaret och snorklat genom en lång cenote och sett en helt otrolig show, simmat med delfiner, snorklat utanför Isla Mujeres och sett baracudor för första gången, seglat med en Katamaran, ätit och druckit fantastiskt gott , liggandes i bikini sett två par bli fru och herr på stranden, träffat på en del djur som jag inte ens vet vad dom heter, lyssnat på ett riktigt duktigt mariachiband med tillhörande sångare, badat och läst sju böcker under min kokosnötspalm och en massa annat trevligt.

Efter som mina kunskaper i photoshop (än så länge) är 0 kan jag inte göra något fint kollage utan presenterar  här lite bilder rakt upp och ner från resan.

Vackra Tulum.

Turister vågar livet i Coba.




Fyra meter lägre än pyramiden i Coba är El Castillo, ett av världens sju underverk. Här får man
sedan tre år tillbaks inte längre klättra då en amerikanska förolyckades då hon trillade ner.




Offercenote i  Chichén Itzá. 




Tjusiga ryttare på Xcaret. 






Innan man gjorde sin snorklingstur i den långa cenoten på Xcaret kunde man klä om i det här
 tjusiga omkläddningsrummet .




I orkidéhuset på Xcaret.




En annan snygging på Xcaret.




Tortillasfabriken i Mayabyn. Familjerna turades om att sköta den två veckor i taget. Dom
hembakta hos Vincente var godare.




Mayaflicka på väg hem från skolan. Japp det är en krokodil ni skådar till höger i bild.




Vad vore Mexico utan sina gamla "folkvagnar".
 



Pelikaner över Akiin.




Dom här "mysdjuren" fanns det gott om.




Så här kan tydligen en drink också se ut.



 

Jag tar en liten paus nu för att åka till Mexico och fira min 40-årsdag tillsammans med C. Nancy kommer att bo hemma hos C:s Mamma så henne ska det inte gå någon nöd på.

Cirka den 30/1 är jag tillbaks igen något brunare och något äldre. På återseende! 



Foto : Okänd