Nancy and I -

Svalbard

Så kom jag då till Svalbard. Märkligt, fascinerande och rätt fantastiskt. Jag som avskyr kyla drog på mig mina tjockaste kängor, vantar och mössa i den 9-gradiga temperaturen. Konstigt nog frös jag inte en enda dag, men 9 grader i Göteborg är allt annat än 9 grader på Svalbard.

Hit men inte längre. Du lämnar inte byn utan gevär och du låser inte din bil eller ditt hus ifall snabb tillflykt behövs. Isbjörnen har genom åren blivit hårt jagad på Svalbard och en bit in på 70-talet jagade man med helikopter. I dag är dom helt fridlysta. Någon gång om året knallar det in en björn i Longyearbyen och både olyckor och dödsfall har inträffat. Under sommartid är isbjörnarnas förmåga till jakt begränsad då det inte finns is och det är svårare för dem att jaga säl. Så förhoppningen att få se en isbjörn var inte stor.

Longyearbyen är så att säga huvudstaden för de knappt 3000 invånarna på Svalbard (snöskotrarna är enligt källor fler) På Svalbard bord du om du är frisk och arbetsför eller en av ett par hundra studenter på deras Universitet. Här studerar man bl.a geologi, meterologi, biologi m.m. Det finns inget socialfärsäkringsystem på Svalbard och det är en försvinnande del av invånarna som är pensionärer. Du jobbar i huvudsak med turism eller gruvnäring. Det är poppis att jobba här då inkomstskatten är knappa 16%. Det finns dock en skola med runt 70 barn och ett litet sjukhus med 2 läkare.

Ser du den med lite fantasi champagneskålformade glaciären på berget? Om dennes fot tävlar man varje år. När stetten (foten på glaset) gått och rätt dag är inprickad blir det sommar och rätt vinnare blir en flaska bubbel rikare.

Under resan besökte vi Green Dog och deras cirka 150 hundar och fick möjlighet att både åka och köra hundspann. Fantastiska hundar! Här gällde det att inte övrge sin kärra med broms utan tillsyn för då skulle man se sitt hundekipage försvinna i fjärran. Dessa hundar älskar att dra!

Vi gjorde två båtutflykter under våra dagar och besökte bl.a den mäktiga glaciären Esmark där dom som ville fick ett glas whiskey med glaciäris i. Glaciärens skiftande färg beror på hur rugglig/blank isen är och hur mycket ljus som filtreras.

Barentsburg är en märklig gruvstad med nästan uteslutande rysk och ukrainsk population med rysk historia sedan 30-talet. Här kunde man beskåda Lenin som staty och dricka den skiktade drinken 78grader (Barentsburg befinner sig på 78:e breddgraden). Vår Guide Sergej var stolt och andades framtidstro.Gruvarbetarna forslas en timme in i berget och samma restid hem. Därimellan arbetar dom 6 timmar. Katter eller illrar är inte tillåtna på Svalbard pga fågellivet. Men vi stötte på den är gosingen ändå.

På vägen hem passerade vi den sedan 60-talet övergivna Ryska gruvstaden Grumant samt fågelklipporna.

Här hoppade mängder av fågelungar ut från klipporna för några veckor sedan.

När vi nästan var framme i Longyearbyen igen dök det upp massor av vitval i bukten. Tyvärr lyckades jag inte fånga dem på något foto som kan återge känslan. Ni får nöja er med en enda liten vit rygg.

Med tanke på att folk kan tillbringa rätt lång tid på Svalbard utan att se björn så var vi ändå glada över att vi såg den lilla pricken till björn. Hur guiden upptäckte den var ett mysterium för mig. Valrossarna såg vi bättre :-)

På dessa breddgrader studerar man Aurora Borealis. Men för att se det krävs en annan tid på året. Klockan är hur som helst lite efter 24 på natten och solen lyser även om det är lite mulet.

Kanske borde jag ägnat lite av det här inlägget till den fantastiska maten jag åt på Radison Blu Polar Hotel Spitsbergen men jag får nöja mig med att skriva att den var utmärkt förutom fredagens skaldjursbuffé. Där slår vi er nog rätt ordentligt på fingrarna här nere på Svenska Västkusen ;-) Nästa gång testar vi att komma under mörkertiden som alla så starkt rekommenderar och testar alla andra spännande resauranger i byn, kollar in norrskenet och åker hundspann i snön.

Foto : A-K Sten

2017-08-19 @ 20:00:00 Permalink Resa Kommentarer (3) Trackbacks ()

Bloggforum hos Mio i Tibro

Förra veckan reste jag och ett gäng andra bloggare till Skövde-Tibro för att hänga hos Mio i två dagar.

Vi började vår resa hos Lundbergs Möbler som till 50% producerar möbelserien Wilma för Mio. Jag kan ärligt säga att jag inte visste att Mio hade en så gedigen tillverkad och även handmålad serie i sitt sortiment. Och någonstans i landet får någon sitta på en stol målad av Emma och äta vid ett bord målat av Sofie :-).

Stefan Lundberg, en trevlig man som var mycket stolt över sitt företag berättar och visar runt.

Åter på Knista Herrgård där vi både åt och sov gott fick vi också en inblick i ägaren av Knista Herrgård Dan Perssons väg till Knista och hans planer för herrgården. Jag tror alla upplevde den mannen som rätt härlig och sympatisk och vi fick många goda skratt. Här kan ni läsa om hans boendeprojekt Knistad Äppelby tillsammans med Jonas Bohlin.

Försommarhäng i solen på Knistad

Danska Christian Bitz kom och berättade om sin tanke med att äta rätt och sin servis i porslin och stengods som säljs av Mio i Sverige. Faktum är att jag önskade mig tallrikar och skålar i porslin från den serien redan i julas då de gamla Villeroy och Boshporslinet gjort sitt efter alla års trogen tjänst. Jag tycker tallrikarna är precis lagom stora och dessutom vita och inte gråvita som det ofta blir med andra blandningar än just benporslin.

På Mios huvudkontor fick vi kika runt i deras egen utställning och VD: Björn Lindblad gav oss mer kött på benen angående Mio. Vi fick också chansen under en timme i tre grupper att leka fram ett eget litet kataloguppslag på prov med fritt val ur hela Mios lager och utställning. Det blev tre rätt skilda tolkningar men utifrån en och samma soffa allihop. "Hipsterslaktarens hem" Det "Gotländska sommarhemmet" och "Det lite mer internationellt eleganta"? Osäker på den sista formuleringen där men ni får tolka på som ni vill ;-)

Så två fina lärorika och goda dagar!

Foto : A-K Sten

2017-06-07 @ 15:35:00 Permalink Inredning och Design Kommentarer (35) Trackbacks ()

Tack för din röst Freddie.

2016-06-03 @ 13:42:09 Permalink Musik Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hej då lilla Damen

Strange day... Svitzer Oden, Bob, Svitzer Gaya och Svitzer Geo hjälpte henne till Dunkerque.

Foto : A-K Sten

2016-05-09 @ 21:40:00 Permalink Hamnen Kommentarer (0) Trackbacks ()

Första dagen på Botaniska 2016

Fullt med lökar, en försiktig början på blommningen av körsbärsträden och massor av sol!

Foto : A-K Sten

2016-04-20 @ 18:03:53 Permalink Grönt och skönt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Myran

Foto : A-K Sten

2016-04-09 @ 20:08:00 Permalink Foto Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hallå världen!

Foto : A-K Sten

2016-04-02 @ 18:24:00 Permalink Grönt och skönt Kommentarer (0) Trackbacks ()

The first one is the sweetest

Foto : A-K Sten

2016-04-01 @ 21:07:00 Permalink Grönt och skönt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Nike och Påskharen

Eller ok då.. Nike och Gräddnos.

Foto : A-K Sten

2016-03-28 @ 00:47:00 Permalink Foto Kommentarer (0) Trackbacks ()

Iris i Trädgårdsföreningen

På skärtorsdagen besökte Ann och jag Trädgårdsföreningen för att se Hannu Sarenströms fantastiska Irisutställning. Passa på under påsken om du har chansen. En och annan fikade ute och trotsade mars, själv väntar jag på pimpinellerna i allafall.

Foto : A-K Sten

2016-03-26 @ 21:38:00 Permalink Grönt och skönt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Vår på Fågelcentralen

Jag vet inte om det är speciellt vårligt att se en Sparvhök och en Glada, friska och krya åter få flyga fritt. Men i samband med lite försiktig sol och snöklockor på Fågelcentalen så kändes det som ett gott vårtecken. Glador har en benägenhet att spela döda när dom hamnar i en situation som denna (där av den lite speciella looken). men den lyfte snart och svingade sig upp högt ovanför träden och vi åkte hem och drack kaffe med semla till och kände oss vårligt nöjda.